En resa i ryssland

Även ifall man längtar hem, till sitt rum, egen garderob, sin familj och sina vänner. Så kommer denna ångest smygande för att lämna allt. Man kommer ihåg alla bra dagar, alla dagar egentligen. Min ångest påminner mig om alla nya vänner, min familj. Men egentligen det enklaste är att faktiskt acceptera att det inte är lång tid kvar innan man åker, men samtidigt göra det bästa av tiden. Jag försöker att vara hemma med min familj, prata mer, skapa den dära relationen som kommer bli värd att kämpa för. Med vännerna så kämpar jag på, försöker träffas ofta.
Dock så har jag mycket att se fram emot, både i ryssland och hemma.
I ryssland har jag ett läger om två veckor. Sen blir det st petersburg. Sen moskva igen. Sen åker jag hem. Längtar lite tills dagen då man står på Sherimetevo. För att komma hem, bara att allting är svenskt. Sånt saknar man. Tv, gå till affären. Ja, sånt saknar man jätte mycket faktiskt. Svensk mat liksom. ÅH. Ja, sverige helt enkelt.

Annars så är jag trött. Ska till skolan snart, ska kanske käka lite mer pannkakor. Imorgon ska jag på balett.
Har verkligen inte råd, men man blir näst intill tvingad, har man något val? Nej.

Nu ska jag ta på mig lager på lager kläder. Ta en sista pannkaka och gå till skolan. Får dock inte glömma ett viktigt kvitto, annars får jag säkert skäll. Nej, nu måste jag gå.

Skriver snart igen