Funderingar i det kalla landet.
Jag har funderat mycket. Valdigt mycket, pa ett speciellt ordsprak..
Hall dina vanner nara, men dina fiender narmre
Hur fungerar det? Jag menar, for mig ar mina fiender nagon jag har brakat med, och inte blivit sams med. Jag har inte riktigt nagra fiender, men visst har jag personer som jag har brakat med under arens gang, dels for dom endast har hubba bubba och bomull i huvet. Men om jag nu skulle folja detta ordsprak, hur ska jag gora da? Ska jag liksom bara bestamma mig for att svalja min stolthet och saga hej pa stan och sedan ta en fika for att sedan angra mig i en manad for att jag faktiskt gjorde det. Eller ska jag vara brutalt arlig och skicka ut ett mass mail till personerna i fraga, eller hur ska jag gora? Skulle vara intressant att ha en fiende nara. Eller ska jag bara gora nagon till min fiende, men det kanns inte ratt. Hur gor man? Eller ska jag bara spontant ringa upp personen i fraga och fraga henne/honom om den har lust att ta en fika om ett halvar nar jag kommer hem... Da ger jag ju personen lite tid ocksa, det ar ju alltid en bra borjan.. Skulle vara trevligt.. Sa om nagon av mina sakallde fiender laser detta, eller om du bara har nagot otalt med mig sa kan vi alltid ta en fika.. I borjan pa augusti? Mitt stalle.. Lat oss saga den 11, det ar en fredag. Jag bjuder pa kaffe och kakor. Sa du ar valkommen, sa kan vi komma varann narmre, for ett litet experiment liksom. For vetenskapen. Skicka ett meddelande pa facebook tack.
Om du vill komma aven fast vi ar kompisar, sa ar du ytterst valkommen. Det blir kakor och saft. Kaffe kan ocksa fixas.
Annars gar det bra i ryssarnas hemland. Jag tycker att jag har kommit in ratt bra nu i allt. Jag ar dock trott, as trott, jatte ofta, jatte jobbigt. Men snart ar det lov, YES! Sa extremt vart. Aven fast jag inte gjort nagot speciellt forutom att studera ryska en hel termin sa ar det efterlangtat. Man blir trott pa att lyssna, pa att sitta och inte gora ett skit. Pa det mesta helt enkelt.
Idag fick jag ett paket, bade med sorg och gladje oppnade jag det, det var perfekt. Dock saknar jag familjen nu, mycket, det kanns som om jag aldrig kommer komma hem. det kanns lite trist, men jag vet att det kommer bli battre imorrn, formodligen. Nu orkar jag inte skriva mer, eller jag ska gora lite vettigare saker. Som typ lasa nyheterna och min bok. Hejsvejs
Hall dina vanner nara, men dina fiender narmre
Hur fungerar det? Jag menar, for mig ar mina fiender nagon jag har brakat med, och inte blivit sams med. Jag har inte riktigt nagra fiender, men visst har jag personer som jag har brakat med under arens gang, dels for dom endast har hubba bubba och bomull i huvet. Men om jag nu skulle folja detta ordsprak, hur ska jag gora da? Ska jag liksom bara bestamma mig for att svalja min stolthet och saga hej pa stan och sedan ta en fika for att sedan angra mig i en manad for att jag faktiskt gjorde det. Eller ska jag vara brutalt arlig och skicka ut ett mass mail till personerna i fraga, eller hur ska jag gora? Skulle vara intressant att ha en fiende nara. Eller ska jag bara gora nagon till min fiende, men det kanns inte ratt. Hur gor man? Eller ska jag bara spontant ringa upp personen i fraga och fraga henne/honom om den har lust att ta en fika om ett halvar nar jag kommer hem... Da ger jag ju personen lite tid ocksa, det ar ju alltid en bra borjan.. Skulle vara trevligt.. Sa om nagon av mina sakallde fiender laser detta, eller om du bara har nagot otalt med mig sa kan vi alltid ta en fika.. I borjan pa augusti? Mitt stalle.. Lat oss saga den 11, det ar en fredag. Jag bjuder pa kaffe och kakor. Sa du ar valkommen, sa kan vi komma varann narmre, for ett litet experiment liksom. For vetenskapen. Skicka ett meddelande pa facebook tack.
Om du vill komma aven fast vi ar kompisar, sa ar du ytterst valkommen. Det blir kakor och saft. Kaffe kan ocksa fixas.
Annars gar det bra i ryssarnas hemland. Jag tycker att jag har kommit in ratt bra nu i allt. Jag ar dock trott, as trott, jatte ofta, jatte jobbigt. Men snart ar det lov, YES! Sa extremt vart. Aven fast jag inte gjort nagot speciellt forutom att studera ryska en hel termin sa ar det efterlangtat. Man blir trott pa att lyssna, pa att sitta och inte gora ett skit. Pa det mesta helt enkelt.
Idag fick jag ett paket, bade med sorg och gladje oppnade jag det, det var perfekt. Dock saknar jag familjen nu, mycket, det kanns som om jag aldrig kommer komma hem. det kanns lite trist, men jag vet att det kommer bli battre imorrn, formodligen. Nu orkar jag inte skriva mer, eller jag ska gora lite vettigare saker. Som typ lasa nyheterna och min bok. Hejsvejs
