YOU CANT TOUCH ME NOW
Jag har som sagt åkt hem. Här är historien bakom. Orkar inte säga allt
I princip: 12 okända sprutor i magen på 7 dagar, ingen sa vad det var, inget står i papprerna jag fått hem.
Insulin som vi använde i sverige för 20 år sedan
Äckliga gamla läkare
Fick inte duscha på fem dagar
Mögelskadat sjukhus, samt vattenskadat
AFS varken i sverige eller Ryssland hjälpte mig. Jag fick panik.
Jag har varit hemma ett bra tag nu, men afs har tydligen som policy att prata med alla utbytesstudenter som åker hem... Fast dom hade ju som policy att ha jour telefonen öppen dygnet runt. Ja jag är skit sur ikväll, och jag känner bara att jag inte orkar att dom ska fortsätta ned värdera mig.
Så här funkar polisen. Det är sant. I ryssland är alla poliser top notch. Supa på jobbet, fan va najs.
Ska sova.
-
I miss you. I love you. jaha
Jaha? Vad ska man svara? Jag känner inte dig, men ok. Eller när man träffar en person på stan, som man inte kommer ihåg namnet på, men så börjar hon eller han säga att han eller hon har saknat en så himla mycket. Jaha, hör av dig då? Jag saknar inte dig för jag känner dig inte? Visst tycker dom att det är coolt att man är från europa, ett rikt land, man är liksom inte ryss. I början var det lite gulligt, men nu känner jag bara. Älska mig för den jag är, inte vart jag kommer ifrån. Man lär sig efter ett tag vilka som man faktiskt kan vara med, men nu orkar jag inte mer. Jag klarar inte av människor som bara skriver någon gång i månaden att dom saknar en. Varför ska jag eller vi alltid dra igång något? Är så less på det. Är så extremt less.
Det kan ni tänka på där hemma. Rubriken på mitt förr förra inlägg var liksom en pik.
Idag har annars varit en helt okej dålig dag. Kom till skolan, såg ut som skit, kände mig som skit. Började med att förstå ryska grammatiken lite mer. Kändes ok. Vart tröttare och tröttare. Förberedde mig på att gå hem. DÅ händer det. Vi hade teater skola idag. YES. eller inte, det är tråkigt, Vi gör ingenting, men det är super viktigt att vi går dit. Så, gick hem. Gjorde läxor. Sov. Studerade. Sov. Sprang till teater skolan. Dansade finsk polka. Det var allt.
Har även bränt mig!!!! Men hur? Det är liksom så kallt, har inte sett solen på säkert... en vecka. Eller jag vet inte, känns som en livstid. En livstid på några dagar. Kanske beror på att om en dag börjar med solsken så slutar den med snöstorm. Fint. Sådär. Vackert är det självklart. Jag förstår dock om personerna från sydligare länder gillar det, för dom har liksom aldrig haft såhär mycket snö. Men jag och finskan börjar bli less.
En liten update om min sweetheart. Franska läraren. Idag stal hon mat från barn och gav till mig och sa liksom bara: ÄT! Japp. Det är början på en fin vänskap. Fick även en utskällning av henne, på en resturang, igår. Jag ville ha en flaska vatten, men det hade dom inte.. Så då blev det inget, då blev hon arg. Hon sa bestämt att vatten dricker man hemma, och ute på cafe dricker man juice. Samt att kallt vatten skulle göra mig sjuk, och det vill hon inte. Så där satt hon och drack konjak medans jag drack körsbärsjuice. Medans hon samlade ihop mer och mer mat och gav till mig. Hon är bäst. Den bästa franska läraren jag träffat. Ska börja studera franska. För hon är bäst. Vi är oslagbara. Känns det som.
Nu ska jag fota katten. Marissa. Ville att hon skulle heta Bette. Som bette davis. Min andra sweetheart.
ha det bra, bla bla bla bla bla! Hej
En dag som heter duga
Nu kollar jag på Lilja 4ever. Glädjer mig åt jag förstår. FEST
Kämpa nu eller ge upp
Idag bad även min Babushka mig att köpa vin, haha, dock sa min värdpappa strängt nej, inte eftersom jag är underårig, men därför det är kallt på gatan, samt att han ville att vi skulle äta tillsammans. Kändes fint att en tant på minst 70 år ber mig köpa ut. Omvända roller. spännande. Speciellt när alla är överrens om att jag ser ut som 18 och det inte är några problem..
Nu måste jag sova, tydligen är det skola imorgon. Har skrivit i två timmar, kommer inte fram till något. Och den där bild bomben kommer nog en dag. I framtiden. Annars så kan vi ha en visa-bilder-kväll hos mig. Kontakta mig för mer info. Inträde - 10 kr
Hej
jag älskar dig gamling...
Det har min lillebror sjungit i säkert fyrtio minuter nu... Festt
Nu ska vi till min babushka. Jag orkar inte, men vad gör man inte? Hej hopppppp
Festligt
Med att faktiskt vara så nöjd som man kan bli, så firade jag lite. Jag gick till ett cafe med mina fina vänner och köpte något väldigt gott, GRÖT. Åh, så extremt gott. Har alltid hatat gröt, men i ryssland, det är fan det bästa som finns. Så där satt jag med min gröt på ett av stadens finaste cafeer, det var inte dyrt alls. Runt 50 rubel. Typ 7,5kr. En cola blev det senare medans mina vänner körde på Mojito och en margarita. Sen vart det pizza, åh. GOTT. Gratis dessutom, med olivolja och parmesan. Japp, idag var det fest.
Ikväll firar jag mer och mer, rysk pop. Bandet är hemligt, min hemlighet. HA, den ni. Låten är egentligen så obeskrivligt dålig, men den är kul. Ingen mening alls, bara hubbabubba och bomull som en annan säger. Men det känns bra att man förstår allt. Vissa låtar är så obehagligt osammanhängande, som typ en speciell rysk låt. Den går typ: Rosa dockor. Flicka godis. lalalalala. Åh så söt.
Jag skojar inte, och videon, den är nästan som porr. Undrar ifall jag ska publicera den? Men jag vet inte ifall blogg.se anser att det är porr. Eller typ olämpligt material. Tar inga risker.
Angående risker så bröt jag nästan mot lagen idag, kom hem 3 minuter innan det blev olagligt. Kändes som att leka med elden, fast jag aldrig gjort det.. Men något liknande. Farligt. Dock så såg jag 12 åringar som var ute, så.. Det kanske inte är farligt? Ryssar är ju extremt överbeskyddande.. Jag vill iallfall inte ta några risker.. än..
Nu ska jag göra något vettigt. Kanske äta en bit mat. kalas
Sen kväll.
Idag var det slutet på Macelnitsa. Alltså så var det fest, eller ja, vi letade efter en. Spenderat två timmar i spårvagnar, två timmar på cafeer och tre timmar med att kolla på balett! Japp. Idag var sannerligen en speciell och bra dag. Köpte även present till min mamma, halsband och örhängen. Kvinnodagen kommer, ledigt i tvådagar och ja, måste köpa till kvinnorna i min närhet. Mamma och syrran. Presenten till syrran köper jag imorrn, eller idag.
Just nu så är jag fattig. Alla pengar är slut, med tanke på att jag ständigt, ständigt måste betala så jävla mycket. Alla hjärtans dag, present. Männensdag, present, Kvinnodagen, Present.
KUL. Spenderar mina pengar på någon annan än mig. KUL. Ja, det är irriterande. Men axel, måste du köpa presenter till alla? Nej, självklart inte, men då kan jag framstås som: Självisk, att jag har brist på respekt, otacksam osv.
Det är rysk kultur, alla sånna här dagar måste firas. Fall för grupptrycket och kulturen, innan dom fäller dig. Alltså dödar dig. Jag försöker enbart vara en bra utbytesstudent och tillfreställa min familj
Visst kan man göra en fin täckning och ge som present, men jag är inte 6 år längre, och dessutom, så blir det mer och mer materialistiskt i ryssland. Dyrare - bättre
Så ja. Så funkar det.
Nu ska jag nog sova. Men först lite mat. Är hungrig
Planerar även ett bombdåd i min blogg. En såkallad bildbomb. Ofarlig. Kulturell. Spännande, dessutom, GRATIS
KGB
För att komma ihåg rysslans färger på flaggan, även i vilken ordning, tänk KGB
Börjar man nedifrån så blir det kgb, kolla:
Krasniyj- Röd
Galuboyij- Blå
Beliij- Vit.
JAPP.
Nu måste jag verkligen ta och klä på mig, Taganskij rjad väntar, alltså den läskiga marknaden där man måste vara så tyst och så rysk som möjligt, om man är som en turist. Då är det kört. Jag är dock den som klarar sig bäst, faktiskt. Alla andra pratar på, skrattar och ler. Nu måste jag klä på mig. Är sen
Ångesten som kommer smygande
Dock så har jag mycket att se fram emot, både i ryssland och hemma.
I ryssland har jag ett läger om två veckor. Sen blir det st petersburg. Sen moskva igen. Sen åker jag hem. Längtar lite tills dagen då man står på Sherimetevo. För att komma hem, bara att allting är svenskt. Sånt saknar man. Tv, gå till affären. Ja, sånt saknar man jätte mycket faktiskt. Svensk mat liksom. ÅH. Ja, sverige helt enkelt.
Annars så är jag trött. Ska till skolan snart, ska kanske käka lite mer pannkakor. Imorgon ska jag på balett.
Har verkligen inte råd, men man blir näst intill tvingad, har man något val? Nej.
Nu ska jag ta på mig lager på lager kläder. Ta en sista pannkaka och gå till skolan. Får dock inte glömma ett viktigt kvitto, annars får jag säkert skäll. Nej, nu måste jag gå.
Skriver snart igen
Det ni väntade på.
Jag vill hem nu, av den enkla anledningen att jag vill bli volontär!!!!!!! Åh, så här pepp har jag aldrig varit. Med tanke på så mycket hjälp som jag får dagligen av volontärerna här så känner jag att jag vill liksom vara minst lika bra som dom! Nej men allt med volontär livet intresserar mig jätte mycket, som att fortsätta sin resa, fast man är hemma. Nej, det ser jag fram emot. Dessutom som det ser ut nu kommer jag hämta upp alla nya studenter från arlanda, kommer ju bli mest fest! Kommer ihåg hur nervös jag var i Moskva... Det var hemskt, volontärerna sprang hit och dit jag jag satt endast ner. Men det var festligt. Först kom en japanska, hon pratade ingen engelska och tog genast upp någon slags dator. Vi sa hej, och där slutade konversationen. Sedan kom.. en kroatiska, hon var väldigt söt kommer jag ihåg, men nervös tydligen, hon tappade lite talförmågan och satte sig också ner. tyst. Sen satt den en söt liten tant framför mig, hon kunde ingen engelska, såklart. Fan tänkte jag och sa: Schise. Då ryckte hon till, hon kunde tyska, så vi pratade lite på mina extremt begränsade tyska kunskaper. Men det gick bra. Vi pratade i kanske 30 minuter, då kom den en liten ryska, hon var nog ganska ung, men söt. Vi pratade på engelska. Kändes bra, hon var mycket trevlig. Efter några minuter som anlände tjejerna från Brasilien. Båda två var/är mycket vackra. Vi pratade lite, sen gick vi till en affär för dom skulle ringa sina föräldrar, dom fick två minuter var. Jag stod över. Hade redan pratat med mamma, onödigt liksom. Sen kom en belgiska, hon hade svullna ögon, hon hade nog gråtit ganska mycket. I det läget tänkte jag, varför har jag inte gråtit än? Jag ska ju vara borta i ett år nästan.. Men iallfall, sen gick vi till en mini buss, jag hamnade brevid belgiskan.. hon var trevlig, men jag somnade. Sen anlände vi till lägret, där var de kaos. Folk överallt, hörde tyska, ryska, portugisiska, italienska, engelska, thailändska.. OSV. Vi fick rum. Däckade och var orolig över morgon dagen. Men det gick bra. Ankomst lägret var bäst. Tydligen kommer alla ihåg mig. För jag är så extremt översocial och galen.. Sa dom. Men dom älskade mig. Fan, jag är så extremt bra!
Det där var min ankomst till lägret. Utspelat på 5 timmar. Ganska galet att jag fortfarande kommer ihåg det. Känns som igår, fast det var mer än sex månader sedan.
Men att hjälpa alla människor som precis lämnat så himla mycket, det är något jag vill göra. Nog med det. Det är något jag kommer göra ändå. Får bara hoppas att man får grymma människor som man kan guida.. Och en och annan vilsen människa, skulle vara guld värt!!!!!!!!
Annars är det lite panik just nu. Det händer ingenting. Jag har aldrig vart en person som klarat av att bara sitta still, för länge iallfall. Jag vill alltid träffa människor och ha kul. Gå på fest. Gå på stan. Baka. Bara umgås med människor. Jag vill ha ett socialt liv. Jag saknar det bara. Det är lite jobbigt att man börjar bli så desperat att man går till den farliga billiga svarta marknaden enbart för att få lite äventyr. Men mitt liv äger. Det äger. Jag älskar mitt liv. Okej, jag är inte manodeppresiv. Enbart en annan peppig låt började spelas. Ganska tur att man har musik iallfall.
Annars går livet på. Har planer. Ska till moskva. St petersburg. Ska till många fina städer. Något jag längtar till så är det lägret. Lägren. Bäst. Snart.
Idag har även min nokia laddare försvunnit spårlöst. Sånt där som vanliga bloggare skriver om. Super viktiga saker liksom.
Idag sa min lille bror till mig att jag måste be om lov om jag ska ha mer än en kompis hemma hos oss. Känns sådär.. Varför kunde inte min familj säga det till mig, varför sa min lille bror det till mig? Men det kanske är ett speciellt sätt för dom att föra fram information till mig. För min pappa säger alltid saker till min syster som i sin tur säger det till mig. Så dom kritiserar aldrig mig direkt. Utan det kommer från syskonen. AS JOBBIGT. Men det är väl hur en rysk familj fungerar.
Nu är jag hungrig och ska sova..
Har bytt namn. Heter Sasha. Den ni
HEJ
Nu är lägret till moskva betalat, ska bara betala tågbiljetten.
Nu väntar skolan.
Grattis axel, världens kortaste inlägg.. Kan dock kompensera genom att skriva lite längre ikväll.. Sorri
Bra dag. Förmodligen
En sak jag har funderat på, det är, varför lyssnar ryssar på engelsk musik...? Jag menar, hur kul är det att lyssna på något som man ändå inte förstår? För mig är det ganska konstigt. Visst lyssnar jag på fransk och arabisk musik ibland.. Men jag menar, folk som säger att dom endast lyssnar på engelsk musik, men vet inte vad en t-shirt är.. Jag menar, vad är grejen..
För någon dag sedan satt jag på spårvagnen och det satt två "gangster killar" bakom oss, dom kunde lite engelska, för när dom hörde mig och Masha prata på ryska och engelska så tänkte dom styla lite.. Vilket ledde till att man hörde att dom kunde säga lite som i stil med " Motherfucker, fuck you, thank you, joss" Joss var nog Yes, eller så var dom nog inte så säkra.. Men iallfall.. Det är också fint. Att dom försöker... he he.
Med tanke på att ingen kan engelska så blir man i princip tvingad att lära sig ryska, verkligen. Nu kan man det mesta, så man överlever. Vilket känns bra, men ibland när man inte vet vad man ska säga så blir det jävligt jobbigt. Man vill bara strypa idioterna till Engelska lärare. Den bästa läraren på våran skola, engelska lärare alltså, hon pratar i princip enbart ryska med eleverna. Vilken pang lärare va?
Nu ska jag snyta mig och gå till skolan, har teater skola. Yes. Så extremt pepppppp? nej
Jag är en idiot. Men en glad sådan
Idag har jag fått perfekta nyheter, min favorit, min älskling, min underbara vän. Hon kommer till moskva, hon kommer vara med på lägret. Det är min kompis från Venezuela, hon har haft pengar problem, för venezuela är knäppa. men det löste sig, så hon kommer dit. Så nu kan jag inte sova för jag är så glad!!!!!!! Känns iförsig festligt.
Kan svara på lite frågor..
Fråga 1 - Vad menar du med Nikon monument?
Fråga 2 - Gillar ryssarna din ryssmössa?
Fråga 3 - I Sverige är det tydligen VÄLDIGT populärt just nu med "sparkdräkt" typ...En HEL joggingoverall..Är det kanon eller kalkon med ryskt mått mätt?
Fråga 4- Varför verkar männen halvt avklädda på en av bilderna?
Fråga 5, vad var det som fick dig att åka till ryssland?
1, Nikon moment är när man lyckas fota en riktigt bra bild. Det är festligt
2, Min ryssmössa gillas, var på ett cafe där en person ville köpa den av mig.. Men jag sa nej, men han fick testa den. Han erbjöd mig 2000 rubel. Men nej sa jag.
3, Onepice, nej. Finns nog inte. Själv tycker jag att det är hemskt. Självmord. Nej fy fan. Nej. Det är inte populärt här.
4, dom har badat i en isvak. Rysk tradition, för hälsan liksom. Festligt
5, Kulturen, nyfikenhet, språket. Allt är bra. Jag var nyfiken helt enkelt, och vill göran något annorlunda.
Samtidigt som jag möter fina människor här så möter jag även många idioter. Har mött internationella idioter, ryska, och ja. Konstiga människor finns överallt, men jag vägrar att tro att alla från Costa Rica är dumma i huvet enbart för att jag träffat en person där ifrån, och den personen i fråga var helt körd. Finns nog fina costa ricare, synd bara att jag fick träffa en mytoman och en idiot överhuvud taget. Han var inte på riktigt, allt var bara falskt. Men tyvärr är alla inte så smarta som mig, utan bildar sin uppfattning om ett land direkt efter dom mött en männsika. Det tycker jag är så trist. Självklart finns det många dåliga människor, men det finns dubbelt så många bra människor. Jag tror på det. Jag har mött så mycket bra människor under den här tiden. Så många nya vänner. Vem skulle kunna trott för ett halv år sedan att jag skulle ha så många nya vänner, från så många olika länder. Det är det bästa, att man verkligen får träffa så många nya människor, se hur dom tänker, hur dom ser på saker och ting. Det är underbart. Allt känns så mycket roligare. Att inte enbart lära sig om rysk kultur, men också massor av andra. Det har gjort mig så open minded, jag vill ut och se världen, jag vill lära mig allt. Jag vill bara se mer. Ha mer. Det jag har upptäckt och lärt mig under dessa månader, det är sådant som man aldrig skulle vetat i vanliga fall. Älska AFS.
Om någon av er funderar på att dra iväg med AFS, gör det! SÅ GRYMT VÄRT
Rädslan för att komma hem
En av mina största rädslor är för ormar. Jag får panik bara att se en bild. Dock har det blivit bättre. Men dock kommer jag aldrig bli tillräckligt modig för att kunna ta på en orm.
Men på senaste tiden har jag tänkt, på att åka hem. Inte att åka hem före 27 juni. Men själva ankomsten, jag vet att dom kommer bli bra. Min familj kommer möta mig och vi kommer äta mat.. inte soppa. Men sen? Dagen efter kommer vara bra.. Men vad händer när skolan börjar? I min nya klass. Kommer jag att ha förändrats så mycket så jag inte passar in? Tänk om ingen tycker om mig längre, för att jag inte är den jag en gång var. Ensamheten skrämmer mig. Det är nog mitt nya fobi. Att vara ensam. Inte ensam hemma, det är mer okej. Men att vara ensam. Att inte ha någon bakom mig. Visst kommer alltid mina föräldrar att finnas (förhoppningsvis). Men utan vänner, då kommer jag få det svårt. Visst kommer kanske saker att ha förändrats, men av egen erfarenhet så händer ingenting. Kanske något, men oftast står allting stilla. Att skaffa glasögon till exempel är ingen förändring. Dock så verkar det hända ovanligt mycket saker just nu.
Idag så är det kris hemma. Min lillebror har fått tvåor i alla ämnen idag.. Vilket är katastrof. Inte för mig. Men för övriga familjen. Själv isolerar jag mig med arabisk musik och läxor. Eller typ uppgifter. jaja, försöker att inte bry mig, kommer bara bli chockad och arg. Lika bra att låta dom sköta det, det är ett system dom har, som jag inte gillar, men vad kan jag göra?
Allt. Orkar inte skriva mer. hejdå.
ps, tänk över era problem! Sluta vara så tysta, om ni har problem, våga prata om dom! Sluta klaga och våga ta intiativ till att prataaaaaaaaaaaaaa. dumma svenskar. ds
